Psykoterapi

 

Att gå i psykoterapi betyder att man tar ansvar för sitt liv och sina relationer. Orsaken till att man söker hjälp är många och kan vara allt från en nyligen uppkommen situation till mångåriga besvär. Kontakten inleds med bedömningssamtal. Under dessa samtal kartlägger vi dina problem och din aktuella livssituation och historiska faktorer. Bedömningen mynnar ut i en problembeskrivning och ett behandlingsförslag. Patienten och terapeuten arbetar tillsammans. Mellan sessionerna arbetar patienten med hemuppgifter då förändring ofta behöver ske i praktiken inte bara i samtal med psykoterapeuten. En terapiprocess omfattas vanligtvis av mellan 8-20 sessioner. Varje session är 45 min. 

 

Depression

Depression kan yttra sig olika för olika människor men ofta rör det sig om att man känner sig nedstämd, orkeslös och att entusiasm för det som brukade vara roligt har försvunnit. Depression drabbar mellan 5 och 10 procent av alla svenskar. Under sin livstid drabbas 25 procent av män och 50 procent av kvinnor. Det är också vanligt att man vill dra sig undan socialt umgänge, känner överdrivna skuldkänslor, koncentrationssvårigheter och en känsla av att inte kunna fatta beslut.

 

Paniksyndrom med/utan agorafobi

En panikattack skiljer sig från annan ångest eftersom den kommer plötsligt och oväntat. Paniksyndrom med agoraforbi är det man förr kallade torgskräck. Symtom på ångest brukar vara hjärtklappning, svettningar, yrsel, tunnelseende, tryck över bröstet och overklighetskänslor. Dessa symtom brukar i sin tur väcka skrämmande tankar om att man ska dö, bli galen eller tappa kontrollen. Dessa tankar är fullt rimliga när man får kraftiga ångestsymtom. Det är vanligt att agorafobi utvecklas vid paniksyndrom vilket innebär att rädslan blir knuten till situationer som det kan vara svårt att lämna om paniken skulle komma. Det kan tex vara att gå i affärer, stå i kö eller åka allmänna färdmedel.Ofta leder rädslan för nya panikattacker till att man börjar undvika olika situationer vilket i sin tur leder till att livet blir inskränkt och begränsat.

 

Social fobi

Vi kan alla känna oss obekväma i sociala situationer då och då. Blyghet och sociala rädslor finns hos oss alla i mer eller mindre utsträckning. Människor som lider av social fobi är rädda för att bli granskad och bedömd av andra och att göra någon pinsamt i andras närvaro. Det kan handla om att visa symtom på ångest (svettas, rodna eller tappa tråden när man pratar). Det kan också handla om att  prestera inför andra som att hålla föredrag, sitta i grupp och prata, äta och dricka tillsammans med andra eller det kan vara obehagligt att gå på möten. Det är vanligt att vilja undvika eller så utvecklas beteende och strategier som döljer rädslan och gör att man känner sig säkrare s.k. säkerhetsbeteenden. Det kan vara att undvika ögonkontakt, att repetera meningar innan de uttalas eller att bära ljusa kläder för att dölja svett.

 

Generaliserat ångestsyndrom

Generaliserat ångestsyndrom förkortas ofta GAD. Människor med GAD känner ofta en omfattande oro och har svårt att själva kontrollera oron. Oron handlar ofta om olika livsomständigheter som t.ex. familj, ekonomi, arbete eller den egna hälsan. GAD kännetecknas också av att man oroar sig över sitt sätt att oroa sig och vad det kan leda till. Det kan leda till att man försöker förbereda sig för eventuella katastrofer. Precis som vid andra ångestsyndrom har man vid GAD också olika symtom på att man är allmänt spänd. Man har lätt för att bli spänd i musklerna och bli uttröttad.

 

Posttraumatiskt stressyndrom

Den som har varit med om svåra traumatiska upplevelser som våldtäkt, krig, katastrofer, våld kan drabbas av långvarig, svår ångest. Även brottshandlingar och olyckor kan vara traumatiska. Vid PTSD återupplever man ofta delar av den traumatiska händelsen i olika former och vardagliga händelser kan komma att associeras med hotfulla situationer vilket leder till att man ständigt är på helspänn och redo att fly. Man utvecklar undvikande beteende för att slippa det som väcker svåra tankar, minnen eller känslor till liv som påminner om den som man fick sitt trauma i. För en del människor leder PTSD till en känsla av meningslöshet, svårigheter att uppleva positiva känslor alls eller att man helt enkelt känner sig avstängd på känslor.

 

Tvångssyndrom

Tvångsproblem är inte ovanliga. Omkring 1-2 procent av svenska befolkningen lider av det. Tvångssyndrom kommer till uttryck genom oönskade påträngande, återkommande ihållande tankar som väcker stark ångest. Dessa brukar vara förknippade med olika teman som att man ska orsaka andra skada genom att man glömt stänga av spisen, att man är smutsig och måste tvätta sig eller man kommer att göra något opassande som att skada någon. Att till och från ha tvångstankar är normalt och något som förekommer hos de allra flesta människor. Tvångssyndrom uppfyller man när tvånget tar mer än en timme om dagen och när det leder till ett påtagligt lidande.I tvångssyndrom ingår tvångstankar och tvångshandlingar. Ritualer används för att neutralisera oönskade tvångstankar. Exempel på tvångshandlingar är att om och om igen kontrollera om spisen är avstängd, att tvätta sig onödigt ofta eller att sortera saker på ett visst sätt.

 

Specifika fobier

Specifik fobi är en stark överdriven rädsla för en sak eller situationer. Det kan t.ex. vara orimlig rädsla för blod, hundar, spindlar och ormar. Det kan även vara höga höjder, att resa med flyg eller att vara instängd i en hiss. Rädsla för andras eller egna kräkningar kan också utvecklas till fobi. Besvären kan leda till att man undviker att utsätta sig för det som framkallar ångesten. Många beskriver förväntansångesten som det mest plågsamma. Man oroar sig för vad som kommer att hända när man konfronteras med det som skrämmer en.

 

Stress/utmattningssyndrom

Stress kan göra oss sjuka om det pågår under längre perioder utan att vi får återhämta oss. Stress påverkar våra känslor, tankar, kropp och beteenden. Vilka situationer som upplevs som stressande är individuellt. Det kan vara hög arbetsbelastning på arbetet, konflikter eller något annat som upplevs som hotfullt.  Utmattningssyndrom kan vara förenade med nedstämdhet och ångest, s.k. utmattningsdepression. Det finns sannolikt också ett samband mellan långvarig stress och kroniskt trötthetssyndrom.

 

Ätstörningar

Anorexia yttrar sig i ett begränsat energiintag i relation till behovet viket medför en låg vikt i förhållande till ålder, kön, tillväxtkurvor och somatisk hälsa. Det finns oftast en rädsla för att gå upp i vikt eller beteenden som motverkar viktuppgång även när man är klart underviktig. Självkänslan är till stor del påverkad av vikt eller form och i vissa fall kan man förneka allvaret av den låga kroppsvikten. En del håller den låga vikten enbart genom självsvält andra kombinerar svälten med episoder av hetsätning och med självrensning (självframkallande kräkningar, missbruk av laxer- och/eller urindrivande medel eller omfattande motion). 
Personer med bulimi är oftast normalviktiga. Störningen yttrar sig i att periodvis äta betydligt större mängder mat än vad som kan anses normalt samtidigt och upplever sig ha förlorat kontrollen över ätandet. Hetsätning kan åtföljas av kompensatoriskt beteende som fasta, laxermedel, kräkningar eller överdrivet motionerande. 
Hos båda grupperna är depression och tvångsmässighet vanligt. Båda ökar risk för tandskador, benskörhet och rubbad hjärtrytm. Hetsätningsstörning är en mindre allvarlig form än bulimi och för många finna inte något kompensatoriskt beteende.

 

Beroendesjukdom

Alkohol, droger och spel klassificeras numera som beroendesjukdom. Behandlingen kan ske i grupp eller individuellt och utgår från Prochaska DiClementes teori om motivation, kognitiv terapi och införlivande av självhjälpsgrupper. Beroendesjukdom kan förekomma längs ett spektrum av lindrig, svår och allvarlig form. Inledningsvis sker en bedömning för att kunna avgöra vilket vårdbehov patienten har. För dem som önskar erbjuds också medicinsk behandling i form av antisug farmaka.

 

Personlighetsstörning

Med personlighetsstörning menas att en person har relativt rigida och bristfälligt fungerande förhållningssätt till andra människor och till sig själv. Ofta aktiveras reaktions – och samspelsmönster i specifika situationer som tex i nära relationer, vid hot om separation eller vid upplevelsen av att bli avvisad, kränkt eller kritiserad. Okomplicerade situationer kan också lätt aktivera detta. Störningen går ofta igen i samtliga områden i livet. Dessa patienter har ofta ett flertal symtom som man söker lindring från. Ofta finns traumatiska erfarenheter i någon form. Det kan handla om upprepade trauman i form av försummelse, direkt vanvård, misshandel och eller sexuella övergrepp, föräldrars bristande förmåga att reflektera över sig själv och därmed oförmåga att förstå barnets känslomässiga behov. 

 

Bipolär sjukdom

Bipoläritet drabbar mellan 1 till 3 procent av svenska befolkningen. Vid bipolär sjukdom får man återkommande växlingar av mani och depression. Vid mani är det vanligt att man har en förhöjd sinnesstämning, är överaktiv och behöver mindre sömn. Vid depression känner man nedstämdhet, håglsöhet och hopplöshet.

 

Sömnbesvär

Sömnbesvär har de flesta människor då och då men för cirka 10 procent blir besvären svåra och långvariga.  Sömnbesvär innebär upprepade besvär med att somna, för tidigt uppvaknande eller bristande sömnkvalitet.  Besvären kan uppstå i samband med olika problem eller stress. Sömnbesvär kan också uppstå till följd av sjukdomar som ångest och depression eller till följd av farmaka, alkohol eller droger. Om sömnproblemen är förknippade med starka trötthetssymtom och om sömnen är mindre är sex timmar bör man söka hjälp.

 

Kronisk smärta

Smärta innefattar både biologiska och psykologiska processer. Det är viktigt att skilja på akut smärta och kronisk smärta. Kronisk smärta har inslag av psykologiska processer som många gånger skapat onda cirklar med minskad funktionsnivå och försämrad livskvalitet som följd. Det finns samband mellan långvarig smärta och depression. Många olika processer kan leda till utveckling av långvariga smärttillstånd.

 

Anhöriga

Att ha en förälder eller annan närstående som lider av psykisk ohälsa är oftast mycket jobbigt. Det brukar påverka livet för hela familjen. Vi erbjuder alla patienter familjesamtal.